Trots en hög grad av nivellering lever fortfarande svenska bygdemål och dialekter i betydande utsträckning. Rena dialektord är uteslutna från vårt urval av testord. Med provinsiella ord avser vi ord eller uttryck som, från det mer eller mindre dialektalt färgade språket i någon del av landet, upptages i litteraturen eller brukas i det vårdade talspråket.
Nedan ges några exempel ur den svenska litteraturskatten.
"Gammalt i världen gick laxen ett trettiotal mil uppför älfven", Pelle Molin (Ådalens poesi, 1897)
"Man har ju sett en hösäck på fötter förut, sade Stockholmarn och bresade med benen"
Eyvind Johnson (Nu var det 1914, 1934)
"Akt dej, att du int strungnar, tokpojk, ropade då Anna-Greta, for upp och började slå och banka honom i ryggen", Astrid Väring (Frosten, 1926)
"...och skuggan av mig själv blir släppt förbi,/ett håltomt eko av en melodi,
/en sista rossling ur ett sängomhänge",
Hjalmar Gullberg (Dödsmask och lustgård, 1952)
"Alekratt och vide växte tätt omkring den mörka gölen",
Fritiof Nilsson (Bock i örtagård, 1933).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar